s/v ”Flying Clipper” –  Gunnar Stenström

 

Torsdagen den 11/6 – 1959                                    Kattegatt

Vi har nu varit ombord på ”Flying Clipper” i 2 dagar. Alla vi 14 aspiranter är förlagda i förliga skansen (alldeles under backen). Jobbet har varit och kommer också att vara slitsamt och smådjävligt. Vi har fått lära oss fartygets andra namn ”det vackra vita helvetet”.

Att få fram seglen och sedan rigga upp dessa tog p.g.a. vår ovana tid och var arbetsamt.

 

Fredagen den 12/6                                                   Öresund

Idag har vi satt upp märs- och bramseglen, vilket kändes marigt, eftersom vi för första gången måste arbeta ute på rårna. Det var lite äckligt att klättra uppför förbi björnhålet och ut på rårna, där vi hade stöd av ett rep mot baksidan av låren, en hand i råstaget och en hand för seglen.

 

Måndagen den 15/6

Igår kom vi till Malmö där vi först devierade kompassen och förtöjde sedan intill Mejerikontrollanstalten. Chefen för Sjövärnskåren Kommendör Hamilton embarkerade, inspekterade och debarkerade 1 timme senare.

Det var söndag och vilodag, på eftermiddagen förhördes vi av andre styrman på alla tamparna. Arbetet idag inte så krävande, mest bestått av att byta olika fall och brassar,, splitsa och tagla dessa.

 

Tisdagen den 16/6

Min första natthamnvakt var hemsk. Jag var sömnig hela tiden, eftersom jag inte kunde sova före törnen. Så fort jag satte mig ner höll jag på att somna och därför måste jag gå omkring på däck, för att ej somna på post. Efter avslutad vakt gick jag genast till kojs och sov fram tillför lunch. De flesta grabbarna gick iland, endast jag och vaktkvarteret var kvar. Vi diskuterade livligt en mängd olika saker från båtmotorer till blodtappning.

 

Onsdagen den 17/6                                                   Östersjön

Klockan halv sex purrades vi, eftersom vi skulle lämna Malmö kl. 07. Det hade hunnit blåsa upp en hel del och i radion utsändes stormvarning. Redan i början av turen till Kiel hade man känning av sjön. Backlagsman blev genast illamående men jag klarade mig bra. Jag fick därför överta jobbet som backlagsman och när jag skulle diska kändes det i alla fall tjuvtjockt.

 

Torsdagen den 18/6                                               Kielkanalen

Efter cirka 16 timmars motorgång gick vi på morgonen in i Kiel-kanalen. Vi passerade en mängd broar och det var med knapp nöd som mesanmasten klarade sig. Vädret var härligt, sol, värme och vind. Det blev trevlig omväxling att se skogar och ängar samt höra fågelkvitter. Ett par storkar och flera vadare sågs. Mitt arbete bestod i att klä vanten med lusplattingar för att skydda seglen. Blåsten var litet besvärande men allt gick fint. Nu fattas bara seglen.

När vi låg förtöjda i Cuxhaven, Kiel-kanalens västra port, skakades båten plötsligt av en häftig stöt- Vi rusade upp på däck och fann en mindre lastångare alldeles intill vår akter, flaggen flöt sönderbruten i det bruna, smutsiga vattnet. Kapten Skoglund var förbannad och sur.

Jag har hunnit med att tvätta mina kläder under färden mot Nordsjön på ett stormigt Elbe. Till middag fick vi ärtor med fläsk, pannkakor som efterrätt. Jag tog bara en pannkaka för att inte bli sjösjuk av den obehagliga sjöhävningen. Under vår vakt mellan kl. 18.00-24.00 blåste det upp ytterligare till den grad att båten slingrade och satte sig. Et par gånger doppade hon bogspröt i vattnet och när vakten var slut slängde jag mig ned i min säng med kläderna på.

 

Midsommarafton fredagen den 19/6                     Nordsjön

Efter att ha ätit ytterst lite vid morgonkaffet skickades vi upp på däck för att tvätta vitfärg och svabba däck som blev klart först kl. 12.00. Då var jag dödstrött. Men efter käket skulle vi naturligtvis sätta segel och vår fritörn försvann.
Det var bara att hala och dra i fall och skot. Nu har vi klyvare, förstäng, stagfock, bram, märs, gaffelfock, store och mesan satta.

Vi befinner oss utanför Engelska kanalen. Solen skiner, vinden drar och dyningarna gör att båten slingrar. I närheten av fartyget har jag sett en fem-sex stycken stormfåglar. Det är tjusigt att se dem svepa fram över vattenytan med korta, snabba vingslag.

 

Midsommardagen lördagen den 20/6           Engelska kanalen

Vid vaktavlösningen kl. 08.00 gjorde vi en vändning undan vind. Först gick kapten igenom hur vi skulle bära oss åt, därefter placerades vi ut på posterna. Jag fick ta hand om mesantoppbackstaget i lä. Vändningen gick bra, men så var det heller ingen vind att tala om. Jag försökte sova på e.m. men det ville inte lyckas och därför gick jag upp och filmade från förmasten. Mesan har nu beslagits strax före kl. fem. Vi skall visst göra en vändning till. Sjön har blivit lite gropigare igen och vinden ökat i styrka. Fart 8 knop. Till middag: Lax, räkor, 1 flaska starköl, lammkött plus en mängd smörgåsmat.

 

Söndagen den 21/6

Efter en ansträngande natt har jag blivit utsedd till backlagsman. Det fina med att vara ”backis” är att man inte behöver delta i vakten, man kan sova hela natten utan att behöva gå upp och arbeta.

Dagen har egentligen gått i slöhetens tecken eftersom det är söndag. Solen bränner från en helt klar himmel. Någon vind finns knappast. Havet har ändrat färg från blått till ljust blågrönt mest grönt som om vi redan befann oss i Medelhavet.

 

Måndagen den 22/6                         Mellan Bretagne och Normandie

Frisk vind. Klockan sju steg jag upp, klädde mig och dukade till frukost. Diskningen tog knappt en halvtimme. Sedan blev det till att sopa durken i skansen, skåprum, pentry, toalettrum och toaletter och nedgång till skansen. Halv tolv dukade jag fram till lunch. När jag var klar med disken kl. halv två måste jag gå till akterhuset och städa i trappuppgångar och WC. Den rostfria toaletten brukar vara ett problem endast om lördagarna då den måste slipas med stålull. Förste styrman godkände rengöringen. Nu sitter jag och slöar tills det är dags att sätta igång med middagsmålet.

På grund av att vinden återigen har mojnat är seglen nu beslagna och vi går framåt för maskin. Fartygets skrov skakar av motorernas arbete och sjöhävningen blir mer kännbar.

Idag har jag hunnit med att skriva 3 brev, sammanlagt har jag nu skrivit närmare 15 brev. Det är egentligen inte klokt vad man skriver brev på sjön.

 

Tisdagen den 23/6                                          Biscayabukten

Det 23 juni utan vind. Långa dyningar har satt båten i gungning. Solen har stekt oss bra.

Backlaget har gått bra,. Det är riktigt behagligt att vara backlagsman. Toaletterna är förstås de värsta, men allting har ju sin övergång. På lördag skall befälstoaletten slipas invändigt med stålull. Fy fan! Just nu håller varenda man t.o.m. kapten på med att slipa och fernissa teak.

 

Onsdagen den 24/6

Inatt var det besvärligt. Varje gång som grabbarna purrades så väcktes även jag. Dessutom var sjögången så kraftig att väskor och koffertar åkte i golvet. En värmekamin som stod på bordet dråsade också ner. Nu tycker jag att backlagsjobbet är enformigt, allt detta med att duka fram, diska och torka m.m. På eftermiddagen gick vi igenom brandsläckningsapparaturen och rutiner vid eldlarm.

 

Torsdagen den 25/6                                               Atlanten

Då jag höll på med att städa i skansen ljöd plötsligt korta tonstötar och efter en stund började skeppsklockan att ringa. Brandlarm! Babords vakt låg för tillfället och sov, men genom mitt rop ”Elden är lös” väcktes de med en gång. All rusade vi upp på däck till våra poster; slangar och eldsläckare åkte fram med en himla fart, jag till fartygsratten. Det var ett övningslarm.

Annars lugnt. Imorgon kl 02.00 skall vi höra på matchen mellan Ingemar Johansson och Floyd Paterson.. Telegrafisten kopplar in oss på rätt våglängd.

 

Fredagen den 26/6

Matchen Ingo-Floyd blev inställd på grund av dåligt väder.

Vinden har ökat, himlen är mycket molnig, fartyget har kraftig slagsida, som försvårat backlaget. Flera gånger har jag idag dråsat omkull med saftkannor, såser, bröd och smör m.m. På morgonen kände jag mig matt och trött. Doften i skansen var inte heller den bästa.

 

Lördagen den 27/6

Klockan 02.30 knäppte vi på radion i skansen och lyssnade på matchen Ingo-Floyd. Det blev spännande minuter när Floyd blev nedslagen av Ingo. Vi brast ut i ett gemensamt tjut när speakern tillkännagav den nye världsmästaren i tungviktsboxning.

Vid nio-tiden kom en spansk tuna-fiskebåt till oss. De ville köpa cigaretter för tonfisk som de fångat. Vi kastade över en kastlina och halade hem tre fina tonfiskar. Som betalning skickade vi över ett par limpor Chesterfield.

Tonfisken fick vi till lunch och den smakade mycket gott, som en härlig biffstek ungefär. Skall be Mamma köpa lite tonfisk hemma till middag någon gång.

Långa dyningar får båten att slingra, en ganska påfrestande omständighet för en backlagsman.

 

Söndagen den 28/6

Vid vaktavlösningen tilldelades jag två man för söndagsrengöringen i skansen och toaletterna. Vi hade inte mycket tid på oss men det hela gick bra och nu är jag inte längre backlagsman, min törn slutar ju idag.

Efter lunchen utförde vi två genomvindsvändningar. Vi var naturligtvis ovana men det gick ändå rätt bra. Därefter tog babords vakt itu med att tvätta kypertställen på däck med levang och skurmedel.

Inför Lissabonbesöket höll Kaparn en föreläsning om vad man skall iaktta i umgänget med Lissabons glädjeflickor. Gratis kondomer skulle finnas tillgängliga, även silvernitratlösning mot syfilis. Fänrik Stenmark hade enskilt samtal med mig och varnade mig uttryckligen för hororna i Lissabon med tanke på risken för sjukdom och negativ sex-upplevelse. Till middag kyckling med fruktsallad som efterrätt. Härligt!

 

Måndagen den 29/6                                               Lissabon

Klockan 11.00 ankrade vi i Lissabons hamn. Solen sken från en molnfri himmel och det var ruskigt varmt. Landskapet var i färgerna lite urvattnat men tjusigt på sitt sätt.

Rännstenarna ombord målades och efter maten kl. 17 fick vi permis och sattes iland vid yawlkajen med motorbåten ”Vilsne Viktor”. Vi träffade en portugis, Danielson som hade seglat på norska tankers. Vi försökte få tag i svenska tidningar om Ingo-Floyd matchen men det var lönlöst. Till slut stack vi in på en krog där vi beställde 1 konjak, 1 glas öl och 1 hot dog. Det smakade utmärkt fastän lukten på stället inte var något vidare. Därefter drog vi iväg till ett hus med en stor port, en bordell där vi bara stannade några sekunder. Efter lite kringströvande hamnade vi på Texas bar där vi träffade på ett par andra sjövärnskompisar. Klockan 22.00 begav vi oss därifrån till hamnen med spårvagn Då vi där fick vi vänta i en halvtimme pröjsade vi 50 escudos och gav dem till Danielson, som tackade på svenska, sa ”God natt” och uppslukades snart av mörkret. Hygglig prick!

PS. Idag fick många av oss brev som legat hos skeppsagenten, jag fick sju stycken från flickvän, kamrater

och anhöriga.

 

Torsdagen den 2/7

Igår, onsdagen den 1 juli tog jag ut permis igen för att posta en del brev. Genast därefter beställdes en taxi till Texas bar. Klockan var omkring halv åtta då vi kom dit. En öl beställdes först och efter en stund kom två horor och satte sig vid vårt bord. Vi slog oss i slang med dem på engelska och de försökte få med oss på ett pipp, men se det hade vi varken råd eller lust till och bad dem ”dra åt helvete”. De tröttnade snart på oss och gick. Strax kom några amerikanska flottister och satte sig hos oss. Med dem hade vi ett rikare utbyte. Det var alla trevliga grabbar och när vi tröttnat på Texas bar stack vi över till Atlantic bar. Några horor försökte med oss här också, men utan framgång. (Efteråt fick jag reda på att en blond hora fattat tycke för mig och erbjudit mig ett ”fochi sympatia”, ett uttryck som jag inte förstod. Jag fick senare lära mig att uttrycket innebar att man bara betalade för rummet för horans tjänster.)

Amerikanarna inbjöd oss plötsligt att gå ombord på deras jagare, vilket vi tacksamt sa ja till. De tyckte att vi var ”good guys” och att arbetet ombord på vårt fartyg måste vara mycket hårt. Eftersom klockan nu var sen sa vi adjö till amerikanarna och tog en taxi till Belem, dit motorbåten skulle komma och hämta oss. En v kamraterna var litet på snusen och vi var rädda för att han skulle få landgångsförbud, men det hela gick fint. Styrman Römer inte ens tittade på oss. En kille fick ta silvernitrat(att det sved hördes på tjuten från toalettrummet).

 

Idag satte ett par grabbar och jag igång med att litsa om seglet på mesanbommen. Det var ganska jobbigt att arbeta ute på bommen, men nu är de flesta litsningarna klara. Därefter la vi segelduk runt gamla bildäck, som skall användas som fendertar i Sevilla. Jobbet därefter bestod i vaskning av båtdäckstaket.

Vi inväntade de amerikanska gästerna som ankom först vid 19-tiden med båt. När vi lättade ankar en timme senare satt ankaret ordentligt fast så att kedjan bara hoppade i spelet men snart var vi igång. Det var ett himla arbete med att sätta seglen, men det gick fint, antagligen beroende på att amerikanarna stod och tittade på. Styrman Römer tyckte att vi skötte oss bra. Ute på redden vände vinden tvärt och vi måste skota midskepps.

 

Lördagen den 4/7                                       River Guadalquivir

Amerikanarna var sjösjuka under gårdagen. Även ett par av våra grabbar mådde ruskigt illa men jag för min del har tydligen vant mig vid sjön. Vid mynningen av Guadalquivirfloden ankrade vi på fredag vid tretiden på morgonen. Amerikanarna sattes senare iland för vidarebefordran till Sevilla per bil. Klockan elva lättade vi ankar och begav oss uppför floden mot Sevilla, där vi skall ligga några dagar. Landskapet kring floden är oerhört flackt. Allt tycks vara förstört av solen men grönt gräs finns det ändå gott om. Mängder av spanska tjurfäktningstjurar, kor och åsnor betar vid flodstränderna. Snart skall vi gå under en bro, och därför har vi ”toppat” bredfocksrån. Klockan 14.30 körde vi fast i leran. Tre famnars djup!!! Full fart back, men vi tycks ändå inte komma loss. Klockan 14.39 kom vi till slut loss. Termometern visar på 32 grader i skuggan.

 

Söndagen den 5/7

Sedan 6 timmar lämnat Sevilla. På söndagsmorgonen hade vi den vanliga rengöringen, sedan gick alla iland utom vaktkvarteret och backlagsman. Idag var det ännu varmare än igår, 35 grader i skuggan. Svetten dröp om en bara man utförde det allra minsta lilla arbete. Det första jag köpte var en iskall öl i ett förtvivlat försök att släcka min törst. Efter några kvarter kom vi in i en saluhall där vi köpte frukt. Jag inhandlade 3 kg apelsiner, 1 kg citroner och ½ kg bananer för cirka 45 pesetas (4:50 kr). Det behövs lite syrlig frukt här nere på värmen. Klockan 14.00 lämnade vi Sevilla mot Gibraltar.,

 

Måndagen den 6/7                                               Gibraltar

Vid halv fyra på e.m. anlände vi till Gibraltars hamn. Jag blev väckt av vakten och sprang upp på däck, men där fanns inget att se, endast ett otrevligt dis. Plötsligt skingrade diset sig och fram uppenbarade sig Gibraltars stora klippa. Det var ett mäktigt sceneri.

Efter ankring och uppklarning på däck fick vi tillåtelse att bada i en kvart. Lillbåten sattes ut med två roddare och badlejdaren kom på plats. Från relingen dök jag sedan direkt ner i det klara vattnet. Det mycket salta vattnet sved kraftigt i ögonen och kallsuparna var riktigt otrevliga.

Klockan 18.00 gick min babords vakt på. Amerikanarna ville bada så lillbåten sattes i sjön igen. Ålund och jag kommenderades som roddare medan de andra grabbarna tog ned förseglen som varit uppe för torkning. Någon permission blev det inte av idag fastän vi skall ligga över natten här. Det är lite löjligt eftersom flera av oss ville köpa billigt i frihamnen Gibraltar.

 

Fredagen den 10/7                                               Almeria

I tisdags 7 juli kom vi till Malaga där vi låg i två dagar och fortsatte igår mot Valencia. I Malaga drack jag inte så mycket förutom en halvliter starkvin Solero 1847 blev det några rom och Coca-cola och cognac. Istället köpte jag fler presenter och nyttigare saker: ett cigarrettetui i ormskinn, 1 par manschettknappar, 1 fickkniv, samt en antik dolk och en huggvärja för 350 pesetas. Vid våra permissioner har vi vitt ställ och vita skor. Munderingen är sval men den smutsas fort. I Valencia skall vi emellertid få vårt ena vitställ tvättat. Nu har vi ankrat i Almeria för att våra amerikanska gäster skall få tillfälle att upptäcka ”det verkliga Spanien”. Strax före ankringen slängde vi ut hajkroken med en stor köttbit utan napp.

 

Söndagen den 12/7                                               Valencia

Strax efter klockan 08.00 tuffade vi in till Valencia. Jag stod till rors då lotsen kom ombord och hade vid tilläggningen svårigheter att följa lotsens kommandon varför aspirantledare Borg kallades upp och avlöste mig. Det var skönt att slippa det ansvaret. Tilläggningen gick bra fastän kajen var minst två meter hög. Senator Benton har bjudit besättningen på tjurfäktning men tyvärr har jag vakten och därför blir det ingen fight för min del.

Jag går nattvakten. Nyss var det en som somnade stående på sin nattvakt. Han fick landgångsförbud här i Valencia. Näste man som somnar på sin post får permissionsförbud under hela resan. Fy fan!

 

Måndagen den 13/7

Denna min nattvakt var händelserik och jag var ganska pigg till skillnad mot i Malmö där jag höll på att somna. Först kom två motormän ombord vid halv fyra-tiden stupfulla och raglade nedför landgången. De förde inte något större oväsen men för säkerhets skull föste jag bort dem från kaparns hytt. Strax därefter kom en likaså stupfull svensk (från Skärhamn) vinglande längs kajen och fram till landgången. Han började naturligtvis tilltala mig och försökte få mig att ta emot lite rom. Han var ganska påträngande och jag fick inte iväg honom förrän han fått ett paket cigarretter av motoreleven. Senare fann jag en av de fulla motormännen liggande i rännstenen där han tydligen mådde tjuvtjockt. Han tog sig själv upp på backen, där han spydde och mådde djävligt illa, och sedan ned under däck. Efter detta återstod endast att purra besättning och befäl. Jag törnade in klockan 08.00, sov till klockan 12.00 lagom till lunchen.

 

Under lunchen kom en ombudsman för sjöfolk ombord och satt nere i skansen hos oss. Vi snackade om de långa arbetstiderna, de dåliga rättsförhållandena, befälet, osv. Gubben lovade att föra det vidare till förbundet som kanske skulle ta upp saken till behandling.

 

Ingen vidare snygg lossläggning vid halv-åttatiden på kvällen. Waterbommen törnade mot kajen och aktern skrapade i. Strax efter gick vi förbi en svensk lyxsegelskuta. Vi vinkade ivrigt och hälsade med flaggorna. Skinnet knottrade sig på mig och det var en ljuvlig känsla att se en svensk privatbåt. Vid segelsättningen hjälpte till Babords vakt med gaffelfocken och stagfocken. Resten tog SB med spel.

 

Tisdagen den 14/7                                         Ibiza farvatten

Strax före klockan åtta idag på morgonen ankrade vi utanför byn San Antonio på ön Ibiza,- halvelva lättade vi ankare och ställde kursen mot staden Ibiza. Vi gick för motor hela tiden och slapp alltså sätta seglen, som vi nu har hunnit bli utledda på. Klockan halvåtta på kvällen ankrade vi på först fel ställe utanför Ibiza, och flyttade oss till ett ställe 50 m längre bort.

Några av grabbarna ville ta permis men det var Römer inte med på. Nu är vi riktigt förbannade på befälet på ett eller annat sätt, ty vi har absolut ingen rätt, helt och hållet rättslösa, dålig betalning och den oerhört låga lönen av 4:50 per dag. Övertid hör till vanligheterna. Vi sitter nu här nere i skansen och diskuterar djävelsskapet ombord.

 

Onsdagen den 15/7                                               Ibiza

Redan klockan halv sju purrades vi, eftersom vi låg i hamn. Vi arbetade med att göra rent i befälhytterna (min uppgift) och beslå bram och märs-seglen.

Klockan halv elva ”allemansbad”: Vi använde en i bredfocksrån riggad tamp för att slänga oss ut från båten och ned i vattnet (släppte man för sent fanns risk att slå i bordläggningen). Jag filmade ett par meter dubbel-8 film

i ultrarapid.

Klockan halv ett började vi sätta segel!! Vartenda ett åkte upp utom råseglen och toppseglen (topparna var ännu inte riggade). Det mesta tog vi till spels och det gick rätt fint, men Kaparn tyckte absolut inte att det gick bra. Vi kallades fram föröver och han sade att vi verkade vara en samling idioter t.o.m. backlagsman kallade han upp, han som inte alls hade varit ned om att sätta seglen. Idiotiskt! När Kaparn står på bryggan svär och skarvar så är det inte att undra på att man blir nervös och inte alltid hinner tänka så snabbt. Sedan sade han att om någon mer bär sig så här idiotiskt en gång till blir det permissionsförbud (för alla?)

 

Torsdagen den 16/7                                      Palma di Mallorca

Igår klockan 23.30 ankrade vi i Palmas hamn. En inbjudande stad med mycket neonljus mötte oss.

Klockan 24.00 skulle amerikanarna iland och jag fick gasta speedbåten. Jag blev därigenom förste man att beträda Mallorcas mark.

 

Min dagvakt förlöpte ganska fort utan några större komplikationer. Mot slutet var jag verkligen trött i benen av allt stående. Speedbåten hade livlig skytteltrafik mellan fartyget och land, även motorbåten hade senare mycket att göra. Eftersom vi är endast 3 man (plus backlagsman) i kvarteret måste jag avlösa kvällsvakten, när han tog speedbåten och när nattvakten tog motorbåten ”Vilsne Victor”. Det hände rätt ofta och därför hade jag det ganska jobbigt: jag måste ”natta” däck ensam osv. i all oändlighet kändes det som. Nu efter kl 20.30 sedan flaggorna halats får jag äntligen törna in. Resten av min del av vaktkvarteret blev ganska intensiv. Jag måste avlösa vaktman flera gånger och kom inte i säng igen förrän kl. 01.30.

 

Fredagen den 17/7                                               Mallorca

När vi halv nio på morgonen lättade ankar i Palma hade amerikanarna redan lämnat båten för att möta oss på norra Mallorca. Först kom vi till en flott, liten och trevlig badort där våra gäster togs ombord. Efter några timmars tuffande ankrade vi klockan kvart över sex på eftermiddagen i en stor bukt med ett stort strandnära urflott hotell. Snygga och lyxiga båtar låg förtöjda och flera racers körde omkring. På kvällen hade vi signallektion med tredjestyrman Stenmark.

 

Lördagen den 18/7

Klockan 08.00 lättade vi ankar, gick helt för motor från norra Mallorca. Vi fördelades på olika arbetsuppgifter såsom däckssvabbning, mässingsputsning och rengöring. Mitt uppdrag blev att sopa och dammsuga akterhytterna. Efter klockan ett blev vi emellertid fria och då vi nått Menorca ankrade vi i en vik. Efter denna manöver följde ett uppfriskande ”allemansbad”. I morgon skall vi vara i Palma igen klockan 21.00. Då har andra kvarteret vakten, jag går kvällsvakt i 3 timmar. Gott!

 

Klockan kvart i sex ankrade vi i hamnen till Menorcas huvudstad Mohan. Motorbåten är i sjön och de som vill får gå iland men eftersom vi skall upp klockan 05.00 i morgon bitti är det ju ingen större idé med permission här.

 

Söndagen den 19/7

Vi måste gå upp redan kl. halvfem, men konstigt nog kände jag mig inte alls trött längre. Halvsex lättade vi ankar i Mohan, jag stod till rors och det var inte särskilt besvärligt att ta sig ut på öppet vatten. Sedan blev det däckssvabbning m.m.. för vår vakt medan SB-vakten låg kvar intörnad. Klockan 08.00 törnade jag in och sov gott eftersom jag senare skulle ha kvällsvakten. Endast vid lunch fick jag avlösa vaktman då vi nu ligger till ankars någonstans utanför Mallorca. Mellan Menorca och Mallorca hade vi seglen uppe p g a en trasig ventil i kylsystemet. Felet hittades snart och efter någon timmes seglats gick motorn igång och seglen åkte ned igen. Nu är de flesta seglen utom brammen beslagna. Vi nådde Palma vid 11-tiden.

 

Måndagen den 20/7

Klockan halva elva idag lättade vi åter ankar och satte samtidigt seglen ty vi skulle segla ut ur hamnen. Vi var sju man att klara av alla seglen, resten var sjuka eller i frivakten. Det gick bra trots reducerad arbetsstyrka och vi fick beröm av Kaparn. Utanför staden gjorde vi sedan fyra stycken stagvändningar och klockan sex lade vi oss åter vid kajen i Palmas hamn. Bram och märs beslogs sedan men de andra seglen knölade vi bara ihop och sedan fick vi permis till kl. 24.00. Jag gick iland med mina 200 pesetas och köpte lite frukt och drack upp resten av pengarna. Vid 23-tiden intog jag 1 whisky med soda, 1 rom och Coca-cola, 1 cognac plus 1 glass. Tio minuter i tolv lämnade vi stället i språngmarsch till båten. Vi hann precis till klockan 24.

 

Tisdagen den 21/7                                           Medelhavet

Halv sju vaknade jag med en smärre huvudvärk; ett resultat av gårdagens festligheter. Den här gången svabbade vårt kvarter däck och vi hjälpte sedan till med segelbeslagningen. Det blev tal om segling men vinden mojnade och därför slapp vi sätta de avskyvärda trasorna.

När jag senare mellan fem och sex på e.m. stod till rors snackade jag med styrman Nachtweij om vad jag skulle bli. Naturligtvis sade jag allt om mina läkarplaner och en del om farsans jobb. Vi hade det rätt trevligt; det är en bra karl, förstestyrmannen. Halvsex stannade vi fartyget för att låta gästerna bada. Det var ruskigt kul att se tjocka farbröder och damer plaska omkring i Medelhavet.

 

Det har förresten kommit ombord två tonårstjejer. De är ganska snygga och är dessutom ”välutvecklade”. Givetvis försöker man flirta med dem när man kommer åt. Öppnar dörrar osv. I natt har vi hundvakten och nu skall jag ta en tupplur på fyra timmar.

 

Onsdagen den 22/7

Hundvakten gick fint. På morgonen vaskade vi av däckshusen. Sedan skulle vi måla ankaren. Men då kom Kaparn emellan och sa att vi skulle sätta segel. Han hade frågat Mr Benton om han hade tid att segla till Korsika, i så fall skulle vi göra det och det hade han tydligen. Alla tre gaffelseglen tog vi på spelen men förseglen, råseglen och mellanstängerna togs för handkraft. Efter segelsättningen blev det den sedvanliga uppklarningen av däck, därefter ommålning av kastblock och stoppare. Fart 5-6 knop.

 

Under vår frivakt ligger några kamrater uppe på backen och flirtar med flickorna. Tusan vad man blir kåt på flickor när man hör amerikanskornas skratt och fnitter. Jag ligger och drömmer om kommande skoldanser, men också om jakter ifall Pappa och jag nu lyckas hyra några jaktmarker.

 

Lördagen den 25/7                                   Bonifatio, Korsika

När jag skriver det här går jag som nattvakt och klockan är ungefär kvart över fyra på morgonen. Speedbåten var iland vid ett-två-tiden och fick då en tamp i propellern. Det blev ett livligt signalerande och motorbåten ”Vilsne Victor” for iväg för undsättning.

I torsdags ankrade vi i Ajaccios hamn Ajaccio, Napoleon I:s födelsestad. Ajaccio verkade vara ganska civiliserat till skillnad mot Spaniens städer. De franska kvinnorna är snygga och raffigt klädda med urtjusiga frisyrer. Inte att undra på om man tyckte att Ajaccio verkade vara en trevlig håla. Där gick Ålund och jag tillsammans och spenderade pengar på cinzano och martini. Något käk hade vi inte råd att stoppa i oss, en tvål och en vimpel kunde jag emellertid köpa. Att nyttja sin lilla skolfranska gick skapligt bra och det var kul att pröva på detta tjusiga språk.

 

Klockan 08.00 fredagen den 24/7 lättade vi ankar med kurs mot Bonifatio på södra Korsika. Under resan kände jag mig lite risig i magen men det gick fort över. Bonifatio angjorde vi vid ett-tiden på e.m. och byn befanns ha en liten naturlig örlogshamn. På bergen intill inloppet ligger en mycket imponerande, tjusig och stor gammal borg,. Inloppet är smalt och svårmanövrerat vilket bl.a. innebar ankring med en för- och en aktertamp på var sin pollare nära land. I strandkanten hittade jag dessutom en gammal och rostig kanonprojektil som lämnades i fred. Grabbarna var iland och en av dem kom hem tillsammans med de andra stupfull och lallande som ett småbarn. Onekligen rätt festligt, men onödigt. Han låg och torrspydde i kojen. Stackars sate!

 

Häromdagen var ett par av oss nere i kylen och hjälpte kocken och steward att frosta av. Som belöning fick vi dela på Coca-cola och några bananer till kompisarnas avundsjuka. Samma dag hade vi prov i signalhiss. Det gick bra för mig fastän jag inte läst på mycket, men det är ju inget svårt.

 

Nu hände under min hamnnattvakt något som jag inte tyckte om. Strax för klockan sex på morgonen la jag mig ner på ljugarbänken utanför navigationshytten och betraktade måsarna som nu börjat flyga. Klockan sex skulle ju kökspojken Kempf väckas. Men det blev jag som väcktes klockan 07.10 av överstyrman med en rejäl skopa ovett. Det blev permissionsförbud i några hamnar.

 

Idag när jag låg intörnad efter nattvakten satte grabbarna segel och man lät råseglen vara beslagna. Jag fick brev från Mamma, mormor och farmor. I mammas brev låg dessutom 2 dollar. Fint.

 

Söndagen den 26/7                                            Medelhavet

Klockan 04.00 satte vi bl.a. märsen, som tidigare beslagits av SB:s vakt. Seglen började vi senare ta ner vid 15-tiden. Först mellanstängerna som genast beslogs. Sedan förseglen, först klyvaren och därefter fick de andra vänta till dess att gaffelseglen tagits ner. Det blåste mycket kraftigt och det var anledningen till att vi inte kunde ta hem på akterliket. Det såg för djävligt ut sedan allt var firat. SB vakt måste komma upp och hjälpa till med att beslå gaffelseglen för att de skulle vara klara innan vi ankrade.

 

Måndag den 27/7                                               Cagliari

Halv sju purrades vi som vanligt och satte sedan igång med att göra klart för segelsättning. Pik- och klofall drogs ut. Speed- och motorbåten hissades upp. Vi väntade bara på order att lätta men vi visste inte om vi egentligen skulle gå eller stanna kvar i hamnen. Plötsligt kom Kaparn och meddelade att vi skulle återställa allt igen eftersom det inte skulle bli någon segling!!!! Det är verkligen ett himla fitteri ombord på den här pråmen. Tjuvkommissen är det övergripande här. Oenighet bland befäl. Inte undra på att man blir likgiltig inför allt vad som sker och vad som sker dumt.

 

Klockan 13.00, således efter lunchen, har vi en tvåtimmars lektion i närförsvarstjänst och navigation. Styrman Stenmark är riktigt festlig och rolig. En vits som han berättat: ”Antingen är det det ena eller det andra sade flickan som blödde ur näsan!”Vi är helt på hans sida.

 

På grund av trötthet var det inte mer än tre stycken ”aspirantdjävlar” som gick iland! Naturligtvis blev befälet förbannade på oss för att vi inte ville gå iland!! I Ibiza var det ju tvärtom: då var de arga på oss för att vi ville gå iland!!!!! Vaktkvarteret fick genast sätta igång med att torka teak, men efter middagen fimpades det hela av fastän det inte ens var halvfärdigt! Uridiotiskt.

 

Jag fick brev från Pappa idag. Han sände med två dollarsedlar. Fint! Nu har jag fyra dollar, hoppas senare på mer. Pappa skrev om vad han gjorde på gården Ledingenäs i Knivsta och det var riktigt underbart att höra hur de har det ”där uppe”. Måste absolut dit efter den här lilla helvetesexpeditionen. Röker gör jag som en borstbindare, är tvungen att lägga av med det efter att jag kommit hem.

 

Tisdagen den 28/7

Idag dagvakt: Allt förlöpte lugnt och bra utan några större intermezzon. Klockan halv tolv tog vi motorbåten

och färdades utanför hamnen där vi tog oss ett dopp. Römer och Kaparn var med. Römer bjöd oss alla på cigaretter T.o.m. jag som gick dagvakt fick följa med då Borg, som hade skadat sig i foten, stannade ombord

och avlöste mig.

 

Onsdagen den 29/7                                               Medelhavet

Under natten mellan kl. 04.00 och 08.00 satte SB vakten segel. Råseglen har vi inte satt eftersom vi seglar ganska nära vindögat. Under vakten 08.00-12.30 utförde vi helt och hållet målningsarbeten. Ankarspelet och skithusen är under ommålning och lejdarna ner till skansen har monterats loss och tagits upp på däck och där slipats av med slipmaskin och lackeras.

Vid ett tillfälle när jag var uppe i mattoppen såg jag ett öde soligt Medelhav, där simmade några 100-tal meter från fartyget en jättestor klumpfisk med en betydligt mindre unge bredvid sig. Störda av vår närvaro simmade de sakta, sakta ner i Medelhavets mörkblå djupa famn och försvann ur min åsyn. Många gånger hade vi ett flertal delfiner som kappsimmade med oss framme vid stäven. Vid ett tillfälle hoppade plötsligt tre mycket stora nästan mörkbruna delfinliknande varelser upp ur havsdjupet alldeles intill fartyget. Någon gång såg vi även flygfiskar.

 

Torsdagen den 30/7

Klockan 04.00 vände vi genom vind och då var båda vakterna med om att klara av detta eftersom det samtidigt var vaktavlösning. Strax efter kl.05.00 gjorde Lindholm och jag loss mellanstängerna. Alldeles därefter då dessa blivit satta skickades jag upp för att göra loss märsen. Märsen sattes. Lindholm tog senare brammen och passade då på att nippa båda råseglen. Vid ett tillfälle måste vi giga upp både märs och bram för att kunna klara en udde på en ö syd Sicilien. Halvåtta skotades seglen igen och Borg nippade. Vi hann inte med att spola båtdäck och det var ju bra för där låg flera passagerare. Väderleken: Molnigt. God vind. Fart 6 knop. Vi länsar för styrbords halsar. Jag är förresten i färd med att tillverka en modell av ”Flying Clipper” i teak. Från kl.17 går vi för motor.

.

Kl. 15.30 höll Stenmark lektion. Lektionen slutade klockan fem men kvart i fyra gick jag till rors till tio i fem då jag återvände till lektionen.

 

Fredagen den 31 juli                                        Valetta, Malta

Klockan 04.00 blev vi purrade till vakt igen och under vakten bärgade vi mellanstängerna som beslogs och dessutom stagfocken. Vid 08.00-tiden anlöpte vi hamnen i Valetta. Det var en stor hamn med ett kraftigt murverk runtomkring med fort här och var, som inretts för Engelska flottan. De flesta fartygen är örlogsmän, mer ovanligt med handelsfartyg. Färgen på staden präglas av ljus sandsten. I början tyckte jag att det inte såg något vidare ut men nu har jag i viss mån ändrat uppfattning. Eftersom jag gick dagvakt hade jag gott om tid att studera staden från hamnsidan. På båda sidor om inloppet är två fortliknande byggnader lokaliserade. Där håller förmodligen Marinstaben till och överst på taken står flera signalmaster. Strax efter kl. 19.00 ljöd signalen för flaggornas nedhalande. Först gavs flera kanonskott sedan hissades två ruterformade röda dubbeltringlar och först därefter halades flaggen ned.

 

Hamnen är full av ett slags små gondolliknande taxibåtar. De påminner om små vikingafarkoster och är i många fall vackert mässingsbeslagna och dessutom försedda med rikt utsirade trädekorationer. De ros stående av kraftiga brunhyade och tjusigt tatuerade maltesare. Idag vid tolvtiden höll ”megafon-Lasse” ett informationsmöte angående resan hem.

 

Lördagen den 1/8

Ja, nu har vi börjat riva blad på en ny månad och jag kom att tänka på att duvjakten börjar idag på Ledingenäs. Dagens arbeten bestod av ”big” rengöring med tvättning, målning etc. Tillsammans med två andra blev jag deporterad ned till skansen för att snygga upp där – och lita på att det blev rent!! Sedan vaskade jag teak och vitfärg. Allt detta för ett besök av Maltas guvernör som dessutom hedrades av två uniformsklädda fallrepspojkar ur vaktkvarteret.

 

Värmen hela dagen varit tryckande. Då jag bytte madrasser och sängkläder från skansen uppe på backen, svettades jag nästan lika mycket som på Guadalquivirfloden. Det droppade ordentligt från ansikte och armar. Klockan 12.00 fick vi käk och därefter blev vi friförklarade för dagen. På kvällen läste jag lite Navigation och avslutade Röde Orm – urbra bok!

 

Söndagen den 2/8                                               Medelhavet

Idag purrades vi inte förrän halv åtta, det var riktigt härligt att få sova ut och halv tio lämnade vi Valetta. Vi hade en del besvär med kättingen ty ett schackel ville inte gå över kuggarna och därför måste vi hjälpa till med talja och rep, sedan gick det fint. Så fort vi fått loss aktervajrarna började vi sätta segel i Valettas hamn. Gaffelseglen tog vi alla med spelen, förseglen och mellanstängerna tog vi som vanligt upp med handkraft.

 

Vinden var i början inget vidare men frampå eftermiddagen friskade den i och högsta farten uppmättes till 8 knop. Med den här höga farten skulle vi komma fram för tidigt före 24.00 idag, så vi i BB:s vakt måste sätta igång med bärgning av seglen. Det var slitigt men ändå gick det rätt fint till slut. Nu är bara gaffel- och stagfock uppe. När jag i den svarta varma medelhavsnatten stod utkik i förmasten fick jag plötsligt varna för en liten fiskeflotta bestående av 5-6 fartyg som kom in från babord. Vi kunde ju inte ändra vår kurs och som tur var blev det ingen ombordläggning med något av dessa korsande fartyg som passerade både för och akter om oss. Vid 22.00-tiden siktade vi ljus på Sicilien och senare på italienska fastlandet.

 

Måndagen den 3/8                                                Siracuse

Strax efter 05.00 började vi i dagvakten med rengöringen av gyro- och navigationshytterna och sedan 05.30 tog vi däckssvabbningen och innan vi blev färdiga med däcket drack vi dagvaktskaffet och gick efter 10 minuter direkt på med bärgning av gaffel- och stagfocken. Stagfocken kom ner rätt fint men med gaffelfocken hade vi större besvär. Vi brydde oss inte om att snygga till eller beslå dem utan fortsatte istället med däcket som blev klart omkring 07.00, då jag tog över vid rodret. Under hela vakten hade vi Sicilien i sikte och ungefär kvart i åtta började vi stäva in långsamt mot Siracuses hamn. Klockan 08.00 blev jag avlöst vid ratten, istället tog jag över vid fallrepet vid ankringen 08.20. Tio minuter senare fick vi frukost.

 

Min modell av ”Flying Clipper” är nu så gott som färdig: skrovet, master, rår och peke är klara, nu återstår endast att borra hål för masterna, oljebehandling och fastsurrning av rårna intill masterna. Det var skönt att vara daghamnvakt mellan 12.30 och 18.00 med få göromål, ”böga” (putsa) mässning och passa speedbåten.

 

Klockan 18.00 lättade vi och stävar nu söder om Sicilien västerut mot Palermo för att under färden dit besöka en håla på södra Sicilien. Vid BB:s vakt lektion mellan16.00-17.00 förhördes vi på trafikreglerna till sjöss.

 

Tisdagen den 4/8                                               Agrigento

Klockan 07.20 gick babords ankare i Agrigentos hamn. Det var SB som hade dagvakten och de förde också in en vajer till land. Bra gjort. Vi har all kätting ute: 6 schackel (!!!). Stackars den som får stuva den kättingen! Agrigento är en mycket historisk stad, sägs det med flera stora tempelruiner.

 

På vår vakt 08.00-12.00 blev jag och en kamrat uppskickade i masterna med båtsmansstol för att svabba dem med soda. Det blev otäckt när den som höll i nedhalandet av stolen släppte efter för fort. Så t.ex. brände ett rep vid masten huden på en 5 cm sträcka på utsidan av mitt ena lår när jag åkte ner lite väl fort.

 

Till lunch fick vi en konstig men god rosafärgad Medelhavsfisk och vindruvor vilka smakade jättefint. Under lättningen och losskastningen klockan 14.00 blev jag deporterad till poppen för att ta hand om aktervajrarna tillsammans med några andra grabbar. Vi hade ett drygt jobb. Sticka ut så gott som all ormlina vi hade, 2 st. Botten var mudd och lera, vajern blev skitig som satan och poppdäck full i lera som vi sedan fick spola av med vattenslangen. Två kamrater och jag sköt sedan ned vajerbukterna i ”akterskarp”. Det var ett svettigt, varmt och skitigt göra och efter fullbordat uppdrag tog vi en dusch i saltvatten.

 

Onsdagen den 5/8                                               Medelhavet

Vi hade fin vind mot slutet av vår vakt klockan 18-24. Fart: 8 knop. Brammen bärgades av oss och beslogs av SBs vakt. Men bram, mesan och klyvare sattes sedan igen under 04-08-vakten. Halv nio var slabbkistan öppen och jag passade på att bärga 1 limpa Chesterfield och 1 limpa Marlboro. Dessutom hämtade jag lite segelduk hos ”sails” (segelmakaren) till en mindre sjösäck. Vinden har mojnat. Mulet. Fart c:a 4 knop.

 

Vi ankrade utanför någon liten historisk stad och låg där till 17.30. Jag fick stuva kättingen och sedan upp att beslå bram och märs strax före 18.00. Beslagningen tog 17 min, en snabb tid. Då vi låg till ankars gick Römer igenom kran- och Liverpoolsplejs på vajer. Klockan halv tolv inatt skall vi ankra utanför Palermos hamn och så fort det ljusnar lättar vi och sticker in i hamnen. Kaparn vågar inte gå in under natten Vi kör sjövakt som betyder att jag då går en 1-timmes vakttörn mellan kl. 03.00-04.00.

 

Torsdagen den 6/8                                               Palermo

Klockan 08.00 stävade vi in i Palermos hamn, parkering vid kaj långsides. Arbetet under dagen bestod av en del målningsarbeten och uppsättning av soltaket. Jag målade vitfärg i akterskeppet. Sedan hade vi lektion mellan kl 15.30 och 16.45: morse och trafikregler till sjöss. Grabbarna gick därefter iland för att titta på katakomberna med en massa lik. På kvällen låg jag och läste navigation och signaltjänst. Fick dessutom ett brev från Mamma. Hon skrev att hon skickat med sina sista dollarsedlar men i kuvertet låg inget förutom brevet och antagligen hade postmännen snott dem! Satans djävlar!

 

Fredagen den 7/8                                               Medelhavet

Idag på morgonen upptäcktes två burköl i backlagsskåpet. Römer frågade intensivt efter gärningsmannen men ingen av oss bekände. Jag visste vem det var (som fått dem av 3:e styrman). Överstyrman fick senare reda på det och allt är nu ur världen. Just nu styr vi kurs mot Stromboli, därifrån till Neapel med förväntad ankomst söndag morgon.

 

Strax före vaktavlösningen 18.00 är det återigen frågan om vi skall sätta segel. Vinden är svag och rätt förlig men inget hindrar att trasorna kommer upp ändå och i så fall blir det vi BB-vakt som får göra det jobbet. Motorn har förresten klickat ett par gånger i några minuter.

Omkring 23.00 passerade vi Stromboli. Jag stod till rors och det var ganska fascinerande att se vulkanen i verksamhet. Med jämna mellanrum (10-15 minuter) slungades glödande massa upp efterföljt av dunder och brak.

 

Lördagen den 8/8

Vi har drivit omkring i närheten av Stromboli ända till kvart över tio f.m. Ingen vind, men ändå beordrade ”megafon-Lasse” SB vakt att sätta bram och märs. Efter en halvtimme bärgades dessa segel!!! Under vakten 12.00-18.00 vaskades papperskorgar och lagades kläder. Sedan efter halv två hade vi ledigt och jag sydde då färdigt min lilla sjösäck. Klockan 21.00 ankrar vi utanför Capri och då går jag kvällsvakt

 

Söndagen den 9/8                                               Capri

Vi purrades nästa morgon klockan halv sju och satte genast igång med rengöring kl. 07.00 fastän det är söndag. Vi hade nämligen blivit inbjudna av Benton att se Blå grottan och sedan San Michele. Kl. 09.00 tuffade ”Vilsne Viktor” iväg med oss till nämnda grotta. Det var en tjusig upplevelse. Sedan sattes vi iland i Capris hamn och tog en spårvagn upp till centrum där Ålund och jag promenerade omkring (mitt permissionsförbud var nu hävt). Lånade 1000 Lire av Lindholm och köpte solfjädrar, öl, glass och en liten flaska med rom. Brudarna här var ruskigt snygga nästan snyggare än på Korsika. Klockan halv tolv åkte vi tillbaka och strax före två lättade vi ankar med kurs mot Ischia-Neapel.

 

På kvällen blev vi bjudna på Neapels finaste hotell Vesuvio. Först berättade amerikanarna Neapels historia och vad man kunde se där. Benton var på fint humör och allt var genomtrevligt fastän lite stelt i början. På hotellet fick vi massor med vin, fisk, fint kött och glass. Melon som förrätt. Vid elvasnåret gick hela besättningen med sonen John Benton till stans tydligen exklusivaste nattklubb. Där bjöds vi på champagne! Minst en halv liter per man. Lite nakendans kom också på programmet. Kul som satan men dyrt: 32000 Lire cirka 265 kronor!!! Kvart i tolv bröt vi upp. Vilsne Viktor tog oss tillbaka till båten där en felmanöver ledde till att ytterhöljet till akterankarlanternan krossades. Römer störtförbannad.

 

                                                                        Postskriptum

Här slutar min dagbok. Vi planerade för avslutningen med nertagning och nerpackning av seglen i Livorno

som blev vår sluthamn. Amerikanarna lämnade då fartyget. Jag minns ett tidigare speciellt möte med en av dem. Jag var landgångsvakt då Adlai Stevenson den 25 juli skulle lämna fartyget och sa adjö till mig med ett handslag och följande ord: ”Good-bye and good luck my son”.